vid dina händers leder
jag hänger likt trapetsen
om någonsin på din födelsedag
gjorde fel och beskrev
du sa:
det tar tre the rasmus låtar att komma till skolan
jag gjorde fel jag var ett barn jag undvek inret
på bilden du tog den högra rutan du lät den behållas blå
hon och jag vi har samma födelsedag
september är min favoritmånad
det är därför den är röd
oändlighetens siffror och månad
spegeln
det rika språket
jag förstod aldrig uppgiften
vi började samtidigt du jag och ewe
jag målade varulven och jag skämdes
jag bemästrade inte oljemåleriet heller
men vänta, det gjorde ni
jag minns skorna jag minns bråket jag minns b-nyckeln och de sju samurajerna
varje uppgift var ett berg av utmaningar
och utmaningar har aldrig varit jag
camilla du utmanade mig men inte medvetet
du bröt dig in på kyrkogårdar på natten och det gjorde mig förargad men jag förlåter dig du betraktade ungdomar leka barn p lekplatser
jag ville skriva lekhållplatser
du var den torra luften i korridoren
du liknar anja och dina föräldrar ringde mina
anja har fått förhinder
teaterklasserna korridorer bara klassrum
det var svart sammet och dä r luktade det inte äckligt
det var landstället det var storasyskonen och tjurhuvudet
jag ville men kunde inte
om jag bara fått glida på era liv
om jag följt med om jag inte stannat
när jag fastnade på filmklippet började självbilden
blockeringen vid skåpen
Lichtenstein-skåpen
Jag vet ännu inte om det var mina lungor eller luften som var dålig
du gav tidningarna och morgonrockens berättelse skrämde mig inte
inte staden bara vågorna
*
på sina vaggor
löftet upp båtarna
observartorielunden vattnets källa
hämtade du mig
3.
rodja
4.
om tejpen sitter på baksidan kommer den då synas med ett annat sinne, inte med synen med synen fast från en annan person vem är denna andra person och var kommer den befinna sig det är så sorgligt, för du talar med döden, det är den som kommer se det. när de river den här byggnaden när det flyttar in nya när det kommer en tänkt given omringad och uppbringad student om flera år
är det den du talar med? eller är den yngre, den gamla, den från åttiotalet, som såg, samma skrivbord samma rum, allting är det den du talar med, kommer du att försöka härleda det igen är det egentligen något annat du talar med, någon annan slags tid
om det är hennes montessori att det är i skriften och det är i kuben
Inte staden bara vågorna
kv Rönnen
dinosaurien i fönstret
lindringens följeslagare
skiften